Födelsedagshelg

Denna lilla skönhet hittade jag utanför min dörr för nån dag sen. En Förgätmigej. Nu? Stackars liten trodde väl att det var vår. Ack så fel den kunde ha..

I helgen har jag firat två födelsedagar. Farmor blev 97 och Alexandra 12. Massa god mat och tårta. Brorsan visade bilder från sitt bröllop för farmor.

Nu ska jag ta tag i CV skrivandet. Måste skriva CV och börja söka jobb. Behöver verkligen en förändring i livet nu!

Igår åkte jag till lillbrorsan igen och gjorde mitt bästa för att ta hand om honom. Både ut och göra saker för att tänka på annat, men även lite djupa samtal. Vi åkte till Ikea och shoppade lite skit och åt middag. Jag köpte nya murgrönor för de gamla såg rent ut sagt förjävliga ut.

När kärleken tar slut

Det finns väldigt få saker som gör så ont som att bli dumpad av någon man älskar. Det fick min lillebror erfara i helgen. Stackars liten, så ledsen han var. Man känner sig så värdelös och maktlös. Men jag är ändå stolt och glad över att ha småbröder som kan gråta över sånna saker. Ibland tappar jag hoppet om att killar ens kan känna saker, så det är lite skönt att se att det finns killar som är så känslosamma och fina.

Idag är sista dagen att söka till högskolan. Måste ju plugga i vår om jag ska få bo kvar här. Annars blir jag bostadlös/flytta hem till mamma igen. Känner inte direkt att det är nåt jag vill. Så har sökt några utbildningar. Lite distans och kvällskurser. Uscha, vill inte plugga i vår!

Trött

Jag är så trött på att känna mig ensam. Jag är trött på att bry mig om personer som skiter fullständigt i mig. Jag är trött på att alltid oroa mig över saker.. livet...

Ofattbart

Jag är så less på att inte allt bara kan få vara bra ibland. Det känns som att det alltid måste finnas något stort fel i mitt liv. Det finns alltid hemskheter närvarande. Nu är det mammas karls son. Han har cancer och läkarna har i princip sagt att de nog inte kommer kunna behandla den. Tänk att veta att ens barn troligtvis kommer bli sjukare och sjukare och till sist dö. Måste vara fruktansvärt! Och han ska bli pappa snart, men kommer kanske aldrig ens få träffa sitt barn. Livet är så orättvist ibland.